Det är fortfarande vår vid Hanöbukten, trots att temperaturen en morgon bara var +1 grad Celsius. Det har börjat blåsa rejält och minnet från förra höstens stormar skapar en viss nervositet. Starka ostliga vindar piskar upp stora vågor som sköljer upp på stränderna. Vattenståndet är dock lågt och det ser ut som om vågorna återför en del av sanden som förlorades förra året.
De nakna rötterna och stubben på stranden är allt som återstår av de majestätiska björkarna som stått vid Holmaboden i säkert 50 år. Tänk att för ett år sedan kunde vi sitta på den gräsbeväxta strandbrinken lutade mot de vita stammarna och njuta av det lugna havet och kvällshimlen med Stenshuvud vid horisonten.
Det är med viss bävan vi snart träder in i hösten och vintern…