Fotografi betyder ”att teckna med ljus”. Reflekterat eller direkt ljus från motivet registreras på ett ljuskänsligt material. Den fångade informationen tolkas och behandlas automatiskt eller manuellt och blir en bild; ett fotografi. En konstnär ser på motivet och registrerar sitt intryck med färger på duk; en målning. I båda fallen är resultatet en avbildning av verkligheten; en tolkning som fotografen eller konstnären gör. Det finns otaliga metoder som bildkonstnärer använder för att guida oss när vi ser på ett fotografi/konstverk.
En metod som tillämpats sedan medeltiden är att låta de viktiga delarna vara belysta med de omgivande mindre viktiga delarna är mörka. Metoden kallas klärobskyr eller ljusdunkel (franska clair-obscur, efter italienska chiaroscuro) och betecknar inom användningen av ljus och skugga starkt kontrasterande färger. Caravaggio, Rembrandt och Georges de La Tour är kända för denna teknik, som var särskilt uppskattad under 1600-talet.
Metoden används flitigt inom fotografin. Veckans bilder är ett exempel på hur man med ljusets hjälp kan frilägga de viktiga delarna och ”hjälpa” betraktaren att se verken.
En helt annan teknik användes av den banbrytande brittiske fotografen Martin Parr. En platt och hård belysning med klara och framträdande färger ger ett intryck av att verkligheten registrerats oförvanskat; dokumentärt. Fantastiska humoristiska kompositioner och kritiskt innehåll återfinns i hans mycket omfattande produktion. Han bidrog till att förändra det dokumentära fotot från äldre tiders svartvita allvarsamma bilder till större lekfullhet i färg. Den svenska fotografen Lars Turnbjörk inspirerades mycket av Parr.
Parr ställde ut på Det Kongelige teater i Köpenhamn under sommarens Copenhagen Photo Festival. Sydsvenskan publicerade då en fin artikel om Martin Parr.
Martin Parr avled igår.
